publicerad: 2015
karamboll
karamboll
~en ~er el. carambole
[karambål´]
~n [‑en]; pl. ~r [‑er] 1 knappast pl.; en typ av biljardspel2 frukt av en växt
Singular | |
---|---|
en karamboll (en carambole) | obestämd form |
en karambolls (en caramboles) | obestämd form genitiv |
karambollen (carambolen) | bestämd form |
karambollens (carambolens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
karamboller (caramboler) | obestämd form |
karambollers (carambolers) | obestämd form genitiv |
karambollerna (carambolerna) | bestämd form |
karambollernas (carambolernas) | bestämd form genitiv |