publicerad: 2015
delge
del|ge
el. åld. del|giva
verb
‑gav, ‑gett el. ‑givit, ‑given ‑givet ‑givna, pres. ‑ger • meddela, anförtro ngn ngt
Finita former | |
---|---|
delger (delgiver) | presens aktiv |
delges (delgivs, delgives) | presens passiv |
delgav | preteritum aktiv |
delgavs | preteritum passiv |
delge (delgiv) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att delge (delgiva) | infinitiv aktiv |
att delges (delgivas) | infinitiv passiv |
har/hade delgett (delgivit) | supinum aktiv |
har/hade delgetts (delgivits) | supinum passiv |
Presens particip | |
delgivande | |
Perfekt particip | |
en delgiven + substantiv | |
ett delgivet + substantiv | |
den/det/de delgivna + substantiv | |
den delgivne + maskulint substantiv |