publicerad: 2015
deponent
de·pon·ent
[‑en´t]
substantiv
~en ~er • person som deponerat ngt
Singular | |
---|---|
en deponent | obestämd form |
en deponents | obestämd form genitiv |
deponenten | bestämd form |
deponentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
deponenter | obestämd form |
deponenters | obestämd form genitiv |
deponenterna | bestämd form |
deponenternas | bestämd form genitiv |