publicerad: 2015
determinist
de·term·in·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er determinism
Singular | |
---|---|
en determinist | obestämd form |
en determinists | obestämd form genitiv |
deterministen | bestämd form |
deterministens | bestämd form genitiv |
Plural | |
determinister | obestämd form |
deterministers | obestämd form genitiv |
deterministerna | bestämd form |
deterministernas | bestämd form genitiv |