publicerad: 2015
diakonissa
dia·kon·issa
[‑is`a]
substantiv
~n diakonissor • kvinnlig diakon
Singular | |
---|---|
en diakonissa | obestämd form |
en diakonissas | obestämd form genitiv |
diakonissan | bestämd form |
diakonissans | bestämd form genitiv |
Plural | |
diakonissor | obestämd form |
diakonissors | obestämd form genitiv |
diakonissorna | bestämd form |
diakonissornas | bestämd form genitiv |