publicerad: 2015
dimission
di·miss·ion
[‑mi∫o´n]
substantiv
~en ~er 1 ⟨åld.⟩ avgång2 ⟨finl.⟩ skolavslutning i avgångsklass
Singular | |
---|---|
en dimission | obestämd form |
en dimissions | obestämd form genitiv |
dimissionen | bestämd form |
dimissionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dimissioner | obestämd form |
dimissioners | obestämd form genitiv |
dimissionerna | bestämd form |
dimissionernas | bestämd form genitiv |