publicerad: 2015
dissekering
dis·sek·er·ing
substantiv
~en ~ar dissekera
Singular | |
---|---|
en dissekering | obestämd form |
en dissekerings | obestämd form genitiv |
dissekeringen | bestämd form |
dissekeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dissekeringar | obestämd form |
dissekeringars | obestämd form genitiv |
dissekeringarna | bestämd form |
dissekeringarnas | bestämd form genitiv |