publicerad: 2015
docent
doc·ent
[‑en´t]
substantiv
~en ~er • universitetslärare med hög forskningskompetens
Singular | |
---|---|
en docent | obestämd form |
en docents | obestämd form genitiv |
docenten | bestämd form |
docentens | bestämd form genitiv |
Plural | |
docenter | obestämd form |
docenters | obestämd form genitiv |
docenterna | bestämd form |
docenternas | bestämd form genitiv |