publicerad: 2015
duplikat
dupl·ik·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • dubblett; avskrift
Singular | |
---|---|
ett duplikat | obestämd form |
ett duplikats | obestämd form genitiv |
duplikatet | bestämd form |
duplikatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
duplikat | obestämd form |
duplikats | obestämd form genitiv |
duplikaten | bestämd form |
duplikatens | bestämd form genitiv |