publicerad: 2015
efterkomma
efter|komma
verb
‑kom, ‑kommit, ‑kommen ‑kommet ‑komna, pres. ‑kommer, imper. ‑kom • efterkomma en befallning lyda
Finita former | |
---|---|
efterkommer | presens aktiv |
efterkoms (efterkommes) | presens passiv |
efterkom | preteritum aktiv |
efterkoms | preteritum passiv |
efterkom | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att efterkomma | infinitiv aktiv |
att efterkommas | infinitiv passiv |
har/hade efterkommit | supinum aktiv |
har/hade efterkommits | supinum passiv |
Presens particip | |
efterkommande | |
Perfekt particip | |
en efterkommen + substantiv | |
ett efterkommet + substantiv | |
den/det/de efterkomna + substantiv |