publicerad: 2015
elektor
e·lekt·or
[elek`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • person som vid indirekt valsätt utsetts att delta i val t.ex. av president (bl.a. i USA)
Singular | |
---|---|
en elektor | obestämd form |
en elektors | obestämd form genitiv |
elektorn | bestämd form |
elektorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
elektorer | obestämd form |
elektorers | obestämd form genitiv |
elektorerna | bestämd form |
elektorernas | bestämd form genitiv |