publicerad: 2015
engångsspruta
en·gångs|spruta
substantiv
~n ‑sprutor • till 2spruta 2 engångs-
Singular | |
---|---|
en engångsspruta | obestämd form |
en engångssprutas | obestämd form genitiv |
engångssprutan | bestämd form |
engångssprutans | bestämd form genitiv |
Plural | |
engångssprutor | obestämd form |
engångssprutors | obestämd form genitiv |
engångssprutorna | bestämd form |
engångssprutornas | bestämd form genitiv |