publicerad: 2015
förman
för|man
[fö`r‑]
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen 1man 1
Singular | |
---|---|
en förman | obestämd form |
en förmans | obestämd form genitiv |
förmannen | bestämd form |
förmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förmän | obestämd form |
förmäns | obestämd form genitiv |
förmännen | bestämd form |
förmännens | bestämd form genitiv |