publicerad: 2015
förskylla
för·skylla
verb
förskyllde förskyllt • ⟨åld.⟩ förtjäna straff
Finita former | |
---|---|
förskyller | presens aktiv |
förskylls (förskylles) | presens passiv |
förskyllde | preteritum aktiv |
förskylldes | preteritum passiv |
förskyll | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förskylla | infinitiv aktiv |
att förskyllas | infinitiv passiv |
har/hade förskyllt | supinum aktiv |
har/hade förskyllts | supinum passiv |
Presens particip | |
förskyllande | |
Perfekt particip | |
en förskylld + substantiv | |
ett förskyllt + substantiv | |
den/det/de förskyllda + substantiv | |
den förskyllde + maskulint substantiv |