publicerad: 2015
försona
för·sona
verb
~de ~t • göra sams
Finita former | |
---|---|
försonar | presens aktiv |
försonas | presens passiv |
försonade | preteritum aktiv |
försonades | preteritum passiv |
försona | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att försona | infinitiv aktiv |
att försonas | infinitiv passiv |
har/hade försonat | supinum aktiv |
har/hade försonats | supinum passiv |
Presens particip | |
försonande | |
Perfekt particip | |
en försonad + substantiv | |
ett försonat + substantiv | |
den/det/de försonade + substantiv |
försona sig
• bli sams: de forna fienderna försonade sig; försona sig med (sitt öde) accepteraOrdform(er) försona sig