publicerad: 2015
förvägra
för·vägra
verb
~de ~t • vägra ngn ngt
Finita former | |
---|---|
förvägrar | presens aktiv |
förvägras | presens passiv |
förvägrade | preteritum aktiv |
förvägrades | preteritum passiv |
förvägra | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förvägra | infinitiv aktiv |
att förvägras | infinitiv passiv |
har/hade förvägrat | supinum aktiv |
har/hade förvägrats | supinum passiv |
Presens particip | |
förvägrande | |
Perfekt particip | |
en förvägrad + substantiv | |
ett förvägrat + substantiv | |
den/det/de förvägrade + substantiv |