publicerad: 2015
falkenerare
falk·en·er·are
[‑e`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. falkenerarna • person som övar falkar för jakt
Singular | |
---|---|
en falkenerare | obestämd form |
en falkenerares | obestämd form genitiv |
falkeneraren | bestämd form |
falkenerarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
falkenerare | obestämd form |
falkenerares | obestämd form genitiv |
falkenerarna | bestämd form |
falkenerarnas | bestämd form genitiv |