publicerad: 2015
fascinera
fasc·in·era
[fa∫in‑ ljust sj‑ljud]
verb
~de ~t • göra hänryckt, tjusa; jfr fascination
Finita former | |
---|---|
fascinerar | presens aktiv |
fascineras | presens passiv |
fascinerade | preteritum aktiv |
fascinerades | preteritum passiv |
fascinera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fascinera | infinitiv aktiv |
att fascineras | infinitiv passiv |
har/hade fascinerat | supinum aktiv |
har/hade fascinerats | supinum passiv |
Presens particip | |
fascinerande | |
Perfekt particip | |
en fascinerad + substantiv | |
ett fascinerat + substantiv | |
den/det/de fascinerade + substantiv |