SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fläta
1fläta substantiv ~n flätor särsk. i håret, men äv. all­männare
Singular
en flätaobestämd form
en flätasobestämd form genitiv
flätanbestämd form
flätansbestämd form genitiv
Plural
flätorobestämd form
flätorsobestämd form genitiv
flätornabestämd form
flätornasbestämd form genitiv
2fläta verb ~de ~t fläta håret
Finita former
flätarpresens aktiv
flätaspresens passiv
flätadepreteritum aktiv
flätadespreteritum passiv
flätaimperativ aktiv
Infinita former
att flätainfinitiv aktiv
att flätasinfinitiv passiv
har/hade flätatsupinum aktiv
har/hade flätatssupinum passiv
Presens particip
flätande
Perfekt particip
en flätad + substantiv
ett flätat + substantiv
den/det/de flätade + substantiv
fläta in särsk. foga in: ​fläta in el. (sällan) infläta ngt
Infinita formeratt fläta ininfinitiv aktivPresens participinflätandePerfekt participen inflätad + substantivett inflätat + substantivden/det/de inflätade + substantiv
fläta samman fläta samman el. (sällan) sammanfläta ngra
Infinita formeratt fläta sammaninfinitiv aktivPresens participsammanflätandePerfekt participen sammanflätad + substantivett sammanflätat + substantivden/det/de sammanflätade + substantiv