publicerad: 2015
forensiker
for·ens·ik·er
[‑en´s‑]
substantiv
~n; pl. ~ • kriminaltekniker
Singular | |
---|---|
en forensiker | obestämd form |
en forensikers | obestämd form genitiv |
forensikern | bestämd form |
forensikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
forensiker | obestämd form |
forensikers | obestämd form genitiv |
forensikerna | bestämd form |
forensikernas | bestämd form genitiv |