publicerad: 2015
fortunaspel
fortuna|spel
substantiv
~et; pl. ~ • till spel 2 fortuna
Singular | |
---|---|
ett fortunaspel | obestämd form |
ett fortunaspels | obestämd form genitiv |
fortunaspelet | bestämd form |
fortunaspelets | bestämd form genitiv |
Plural | |
fortunaspel | obestämd form |
fortunaspels | obestämd form genitiv |
fortunaspelen | bestämd form |
fortunaspelens | bestämd form genitiv |