publicerad: 2015
fullmäktig
full|mäkt·ig
adjektiv; pl. ~e 1 ledamot av beslutande organ: hon är fullmäktig för moderaterna2 endast pl.; beslutande organ: beslut i fullmäktige
Substantiverat adjektiv | |
---|---|
en fullmäktig | singular grundform |
en fullmäktigs | singular genitiv |
fullmäktige | plural grundform |
fullmäktiges | plural genitiv |