publicerad: 2015
futurum
fut·ur·um
[‑u´r‑]
substantiv
~et; pl. ~ • tempusform för framtid
Singular | |
---|---|
ett futurum | obestämd form |
ett futurums | obestämd form genitiv |
futurumet | bestämd form |
futurumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
futurum | obestämd form |
futurums | obestämd form genitiv |
futurumen | bestämd form |
futurumens | bestämd form genitiv |