publicerad: 2015
fysiker
fys·ik·er
[fy´s‑]
substantiv
~n; pl. ~ fysik 1
Singular | |
---|---|
en fysiker | obestämd form |
en fysikers | obestämd form genitiv |
fysikern | bestämd form |
fysikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
fysiker | obestämd form |
fysikers | obestämd form genitiv |
fysikerna | bestämd form |
fysikernas | bestämd form genitiv |