publicerad: 2015
granit
gran·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • en bergart
Singular | |
---|---|
en granit | obestämd form |
en granits | obestämd form genitiv |
graniten | bestämd form |
granitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
graniter | obestämd form |
graniters | obestämd form genitiv |
graniterna | bestämd form |
graniternas | bestämd form genitiv |