publicerad: 2015
guskare
gusk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. guskarna guska
Singular | |
---|---|
en guskare | obestämd form |
en guskares | obestämd form genitiv |
guskaren | bestämd form |
guskarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
guskare | obestämd form |
guskares | obestämd form genitiv |
guskarna | bestämd form |
guskarnas | bestämd form genitiv |