publicerad: 2015
halo
halo
[ha´lo]
substantiv
~n ~r • halofenomen
Singular | |
---|---|
en halo | obestämd form |
en halos | obestämd form genitiv |
halon | bestämd form |
halons | bestämd form genitiv |
Plural | |
halor | obestämd form |
halors | obestämd form genitiv |
halorna | bestämd form |
halornas | bestämd form genitiv |