publicerad: 2015
harpun
harp·un
[‑u´n]
substantiv
~en ~er • en sorts spjut för jakt på vattendjur
Singular | |
---|---|
en harpun | obestämd form |
en harpuns | obestämd form genitiv |
harpunen | bestämd form |
harpunens | bestämd form genitiv |
Plural | |
harpuner | obestämd form |
harpuners | obestämd form genitiv |
harpunerna | bestämd form |
harpunernas | bestämd form genitiv |