publicerad: 2015
huvudriktning
huvud|rikt·ning
substantiv
~en ~ar huvud 2 riktning 1
Singular | |
---|---|
en huvudriktning | obestämd form |
en huvudriktnings | obestämd form genitiv |
huvudriktningen | bestämd form |
huvudriktningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvudriktningar | obestämd form |
huvudriktningars | obestämd form genitiv |
huvudriktningarna | bestämd form |
huvudriktningarnas | bestämd form genitiv |