publicerad: 2015
hypokonder
hypo·konder
[‑kån´der]
substantiv
~n hypokondrer • hypokondrisk person
Singular | |
---|---|
en hypokonder | obestämd form |
en hypokonders | obestämd form genitiv |
hypokondern | bestämd form |
hypokonderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
hypokondrer | obestämd form |
hypokondrers | obestämd form genitiv |
hypokondrerna | bestämd form |
hypokondrernas | bestämd form genitiv |