publicerad: 2015
identifiera
id·enti·fi·era
verb
~de ~t • känna igen en person, bestämma; betrakta som sammanfallande, likställa; jfr identifikation: den döde har identifierats
Finita former | |
---|---|
identifierar | presens aktiv |
identifieras | presens passiv |
identifierade | preteritum aktiv |
identifierades | preteritum passiv |
identifiera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att identifiera | infinitiv aktiv |
att identifieras | infinitiv passiv |
har/hade identifierat | supinum aktiv |
har/hade identifierats | supinum passiv |
Presens particip | |
identifierande | |
Perfekt particip | |
en identifierad + substantiv | |
ett identifierat + substantiv | |
den/det/de identifierade + substantiv |