publicerad: 2015
impertinent
im·pert·in·ent
[‑en´t]
adjektiv; n. ~, ~a • näsvis
Positiv | |
---|---|
en impertinent + substantiv | |
ett impertinent + substantiv | |
den/det/de impertinenta + substantiv | |
den impertinente + maskulint substantiv |