publicerad: 2015
inflikning
in|flik·ning
substantiv
~en ~ar inflika
Singular | |
---|---|
en inflikning | obestämd form |
en infliknings | obestämd form genitiv |
inflikningen | bestämd form |
inflikningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inflikningar | obestämd form |
inflikningars | obestämd form genitiv |
inflikningarna | bestämd form |
inflikningarnas | bestämd form genitiv |