publicerad: 2015
instruera
in·stru·era
verb
~de ~t • ge anvisningar, handleda; jfr instruktion
Finita former | |
---|---|
instruerar | presens aktiv |
instrueras | presens passiv |
instruerade | preteritum aktiv |
instruerades | preteritum passiv |
instruera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att instruera | infinitiv aktiv |
att instrueras | infinitiv passiv |
har/hade instruerat | supinum aktiv |
har/hade instruerats | supinum passiv |
Presens particip | |
instruerande | |
Perfekt particip | |
en instruerad + substantiv | |
ett instruerat + substantiv | |
den/det/de instruerade + substantiv |