SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
interlokutör
inter·­lok·­ut·­ör [‑ö´r] substantiv ~en ~er samtals­partner
Singular
en interlokutörobestämd form
en interlokutörsobestämd form genitiv
interlokutörenbestämd form
interlokutörensbestämd form genitiv
Plural
interlokutörerobestämd form
interlokutörersobestämd form genitiv
interlokutörernabestämd form
interlokutörernasbestämd form genitiv