publicerad: 2015
kälkborgare
kälk|borg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑borgarna • trångsynt person, bracka
| Singular | |
|---|---|
| en kälkborgare | obestämd form |
| en kälkborgares | obestämd form genitiv |
| kälkborgaren | bestämd form |
| kälkborgarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kälkborgare | obestämd form |
| kälkborgares | obestämd form genitiv |
| kälkborgarna | bestämd form |
| kälkborgarnas | bestämd form genitiv |


