publicerad: 2015
köpenskap
köp·en·skap
substantiv
~en ~er • yrkesmässig handel
Singular | |
---|---|
en köpenskap | obestämd form |
en köpenskaps | obestämd form genitiv |
köpenskapen | bestämd form |
köpenskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
köpenskaper | obestämd form |
köpenskapers | obestämd form genitiv |
köpenskaperna | bestämd form |
köpenskapernas | bestämd form genitiv |