publicerad: 2015
köpstopp
köp|stopp
substantiv
~et; pl. ~ köp 1stopp 1
Singular | |
---|---|
ett köpstopp | obestämd form |
ett köpstopps | obestämd form genitiv |
köpstoppet | bestämd form |
köpstoppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
köpstopp | obestämd form |
köpstopps | obestämd form genitiv |
köpstoppen | bestämd form |
köpstoppens | bestämd form genitiv |