publicerad: 2015
karaktärsegenskap
karakt·ärs|egen·skap
substantiv
~en ~er • mest i pl. karaktär 1 egenskap
Singular | |
---|---|
en karaktärsegenskap | obestämd form |
en karaktärsegenskaps | obestämd form genitiv |
karaktärsegenskapen | bestämd form |
karaktärsegenskapens | bestämd form genitiv |
Plural | |
karaktärsegenskaper | obestämd form |
karaktärsegenskapers | obestämd form genitiv |
karaktärsegenskaperna | bestämd form |
karaktärsegenskapernas | bestämd form genitiv |