publicerad: 2015
knyckning
knyck·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till knycka 1
Singular | |
---|---|
en knyckning | obestämd form |
en knycknings | obestämd form genitiv |
knyckningen | bestämd form |
knyckningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knyckningar | obestämd form |
knyckningars | obestämd form genitiv |
knyckningarna | bestämd form |
knyckningarnas | bestämd form genitiv |