publicerad: 2015
konkrement
kon·kre·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • stenliknande bildning i kroppshålighet
Singular | |
---|---|
ett konkrement | obestämd form |
ett konkrements | obestämd form genitiv |
konkrementet | bestämd form |
konkrementets | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkrement | obestämd form |
konkrements | obestämd form genitiv |
konkrementen | bestämd form |
konkrementens | bestämd form genitiv |