SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
konkordat
kon·­kord·­at [‑a´t] substantiv ~et; pl. ~ av­tal mellan stat och kyrka vanl. romersk-katolska kyrkan
Singular
ett konkordatobestämd form
ett konkordatsobestämd form genitiv
konkordatetbestämd form
konkordatetsbestämd form genitiv
Plural
konkordatobestämd form
konkordatsobestämd form genitiv
konkordatenbestämd form
konkordatensbestämd form genitiv