publicerad: 2015
konstruktivist
kon·strukt·iv·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er konstruktivism
Singular | |
---|---|
en konstruktivist | obestämd form |
en konstruktivists | obestämd form genitiv |
konstruktivisten | bestämd form |
konstruktivistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konstruktivister | obestämd form |
konstruktivisters | obestämd form genitiv |
konstruktivisterna | bestämd form |
konstruktivisternas | bestämd form genitiv |