publicerad: 2015
kosmolog
kosmo·log
[‑lå´g]
substantiv
~en ~er kosmologi
Singular | |
---|---|
en kosmolog | obestämd form |
en kosmologs | obestämd form genitiv |
kosmologen | bestämd form |
kosmologens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kosmologer | obestämd form |
kosmologers | obestämd form genitiv |
kosmologerna | bestämd form |
kosmologernas | bestämd form genitiv |