publicerad: 2015
kramp
kramp
substantiv
~en ~er • häftig muskelsammandragning – Alla sammansättn. med kramp- hör till kramp.
Singular | |
---|---|
en kramp | obestämd form |
en kramps | obestämd form genitiv |
krampen | bestämd form |
krampens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kramper | obestämd form |
krampers | obestämd form genitiv |
kramperna | bestämd form |
krampernas | bestämd form genitiv |