publicerad: 2015
kung
kung
substantiv
~en ~ar • manlig statschef i monarki; en schackpjäs; ett spelkort; bildl. den främste i sitt slag; för kung och fosterland ⟨vard.⟩ av alla krafter – I sammansättn. kunga-, kungs-.
Singular | |
---|---|
en kung | obestämd form |
en kungs | obestämd form genitiv |
kungen | bestämd form |
kungens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kungar | obestämd form |
kungars | obestämd form genitiv |
kungarna | bestämd form |
kungarnas | bestämd form genitiv |