publicerad: 2015
långkörning
lång|kör·ning
substantiv
~en ~ar lång 1körning
Singular | |
---|---|
en långkörning | obestämd form |
en långkörnings | obestämd form genitiv |
långkörningen | bestämd form |
långkörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
långkörningar | obestämd form |
långkörningars | obestämd form genitiv |
långkörningarna | bestämd form |
långkörningarnas | bestämd form genitiv |