publicerad: 2015
lagföra
lag|föra
verb
‑förde, ‑fört, pres. ‑för • stämma inför domstol; till 1lag 1
Finita former | |
---|---|
lagför | presens aktiv |
lagförs (lagföres) | presens passiv |
lagförde | preteritum aktiv |
lagfördes | preteritum passiv |
lagför | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att lagföra | infinitiv aktiv |
att lagföras | infinitiv passiv |
har/hade lagfört | supinum aktiv |
har/hade lagförts | supinum passiv |
Presens particip | |
lagförande | |
Perfekt particip | |
en lagförd + substantiv | |
ett lagfört + substantiv | |
den/det/de lagförda + substantiv | |
den lagförde + maskulint substantiv |