publicerad: 2015
lem
lem
substantiv
~men ~mar • kroppsdel som vanl. innehåller ben
Singular | |
---|---|
en lem | obestämd form |
en lems | obestämd form genitiv |
lemmen | bestämd form |
lemmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
lemmar | obestämd form |
lemmars | obestämd form genitiv |
lemmarna | bestämd form |
lemmarnas | bestämd form genitiv |