publicerad: 2015
levit
lev·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • judisk präst el. tempeltjänare i äldre tid
Singular | |
---|---|
en levit | obestämd form |
en levits | obestämd form genitiv |
leviten | bestämd form |
levitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
leviter | obestämd form |
leviters | obestämd form genitiv |
leviterna | bestämd form |
leviternas | bestämd form genitiv |